I dag utkommer Hanna Hallgrens nye bok Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom på Kabusa Böcker.
Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom er en del av Hallgrens prosjekt “Det transversala språket” som utforsker grensene og overskridelsene mellom vitenskapen, poesien og litteraturkritikkens stilistikker. Som hun skriver i teksten “Det transversala språket / Att förnimma världen” på Nypoesi for noen år siden:
“Till akademien ställer poesin frågan om stil och stilar för att förnimma, att i världen erfara ånyo. Med hjälp av poesin frågar jag: inom vilka stilistiker tänker vi inom akademien? (…) Om ett transversalt språk talar, blir talat, utsäger det, överskrider det, gränserna mellan genrer, mellan stilistiska nivåer, visionerar tillsammans med Michel Foucault om utsagor – topologi – spridning. Om arkeologiska brott. Språkliga benbrott.”
I teksten “Queer & Form” i Trikster #1 diskuterer Jenny Tunedal og Hanna Hallgren hva queer litteratur er: “queer litteratur” bemerker Hallgren “är när textens att och textens hur sammanfaller i en stilistik.” Tunedal spør så om Hallgren synes bøkene hennes er queere, og hun svarer med følgende beskrivelse av sitt forfatterskap:
“Snarare tänker jag att det inte finns någon av mina böcker som inte är queer. Men jag kan inte tänka på dem i termer av mer eller mindre queer. Mina böcker är också en massa andra saker. De är annan litteratur. De bor i andra böcker. Jag kan tänka på dem ur biografiska aspekter, samhällspolitiska aspekter, teoretiskt sett hämtar jag inspiration från en brokig skara filosofer, inte minst från den feministiska kontinentala traditionen.”
Hanna Hallgren har tidligere utgitt to diktsamlinger – Ett folk av händer (2001) og Burqua (2003) – og høsten 2008 utkommer hennes PhD-avhandling om lesbisk feminisme i Sverige på 1970 og 1980-tallet, som også inngår i prosjektet “Det transversala språket”. Vi med andre ord mer å glede oss til i tiden som kommer.
En liten kuriositet til sist: Bokomslaget til Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom er designet av Josafina Ott Kann med et maleri av Lars Lerin. Men bildet i bildet er derimot en re-presentasjon av Marcel Moores fotografi av sin partner-in-crime, den franske kunstneren Claude Cahun fra 1948. I likhet med Hallgren, var også Cahun interessert i å problematisere “jeg”-et . Et eksempel på dette kan man (le)se i en av Cahun og Moores fotomontasjer i boken Aveux non Avenus fra 1930 der følgende tekst omkranser en rekke forskjellige fotografiske selviscenesettelser av Cahun: “Underneath this mask another mask. I will never be finished lifting up all these faces. (Sous ce masque un autre masque. Je n’en finirai pas de soulever tous ces visage.)”
Boken kan kjøpes over hele Norden gjennom den idealistiske nettbokhandleren Audiatur.