Trikster Blog

“Docksex och pingvinkärlek – Att göra det icke-mänskliga queer” er tittelen på Judith Halberstams artikkel i det meget gode nummeret av Tidskrift för genusvetenskap (nr. 4, 2007) som jeg nylig fikk i hendene. Teksten er basert på en forelesning Halberstam holdt på Malmö högskola i mai 2007, og er en del av bokprosjektet Dude, Where’s My Theory? som hun forteller om i intervjuet “The Eccentric Archive” i Trikster #1.

I artikkelen argumenterer Halberstam for hvordan det finnes alterantiver til forståelsen av det mannlige og kvinnelige, maskuline og feminine, familie og individualitet i populærkulturen. I skrekkfilmer og animasjonsfilmer finner Halberstam nemlig et rikt arkiv for å utvikle alternativ forståelser av kroppsliggjøring, reproduksjon og ikke-reproduksjon. I “Docksex och pingvinkärlek” foretar Halberstam blandt annet en kritisk lesning av “dokumentarfilmen” Pingvinenes marsj – som skildrer de antarktiske keiserpingvinenes livssyklus som en fortelling om menneskelig kjærlighet, familie og reproduksjon – og en interessant analyse av de transbiologiske øyeblikkene i animasjonsskrekkfilmen Seeds of Chucky, som bringer på banen mildt sagt alternative forståelser menneskelighet og reproduksjon. Dette er spennende lesning, og jeg håper Halberstam publiserer boken sin snart.

Nummeret av Tidskrift för genusvetenskap inneholder også en tekst om samkjønnet partnervold av Carin Holmberg og Ulrica Stjernqvist, og en interessant tekst med den skarpe tittelen “Varför måste Butler vara så jävla akademisk?” av Anne-Charlotte Ek, som diskuterer feministisk kunnskapsteori og det akademiske undervisningsrom, med utgangspunkt i hennes erfaringer med å forelese over blant annet Judith Butlers tekster.

Det er også verd å nevne bokanmeldelsene i nummeret, der blant annet Sara Edenheim retter skarp kritikk mot oversettelsen av Judith Butlers Genus ogjort – kropp, begär och möjlig existens som utkom på Norstedts Akademiska Förlag i 2006. Boken er oversatt av Karin Lindeqvist med en innledning av Tiina Rosenberg, og Edenheim kommer med kritiske kommentarer til begge deler: i oversettelsen har det blitt skapt forvirringer og teoretiske forskyvninger i forhold til orginalteksten, mener hun, og Rosenbergs innledende beskrivelse av Butlers forhold til psykoanalysen, forvrenges i møte med Rosenbergs anti-psykoanalytiske kjønnsrolleteori. Skarp kritikk, som det kunne være interessant å få svar på fra de involverte parter.

Det Malmö-baserte Tidskrift för genusvetenskap har også nylig utgitt et nytt nummer om Velfärdstaten (Nr. 1, 2008), med tekster av blandt andre Liz Fekete, Malin Rönnblom, Paulina de los Reyes og Åsa Lundqvist.

I dag utkommer Hanna Hallgrens nye bok Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom på Kabusa Böcker.

Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom er en del av Hallgrens prosjekt “Det transversala språket” som utforsker grensene og overskridelsene mellom vitenskapen, poesien og litteraturkritikkens stilistikker. Som hun skriver i teksten “Det transversala språket / Att förnimma världen” på Nypoesi for noen år siden:

“Till akademien ställer poesin frågan om stil och stilar för att förnimma, att i världen erfara ånyo. Med hjälp av poesin frågar jag: inom vilka stilistiker tänker vi inom akademien? (…) Om ett transversalt språk talar, blir talat, utsäger det, överskrider det, gränserna mellan genrer, mellan stilistiska nivåer, visionerar tillsammans med Michel Foucault om utsagor – topologi – spridning. Om arkeologiska brott. Språkliga benbrott.”

I teksten “Queer & Form” i Trikster #1 diskuterer Jenny Tunedal og Hanna Hallgren hva queer litteratur er: “queer litteratur” bemerker Hallgren “är när textens att och textens hur sammanfaller i en stilistik.” Tunedal spør så om Hallgren synes bøkene hennes er queere, og hun svarer med følgende beskrivelse av sitt forfatterskap:

“Snarare tänker jag att det inte finns någon av mina böcker som inte är queer. Men jag kan inte tänka på dem i termer av mer eller mindre queer. Mina böcker är också en massa andra saker. De är annan litteratur. De bor i andra böcker. Jag kan tänka på dem ur biografiska aspekter, samhällspolitiska aspekter, teoretiskt sett hämtar jag inspiration från en brokig skara filosofer, inte minst från den feministiska kontinentala traditionen.”

Hanna Hallgren har tidligere utgitt to diktsamlinger – Ett folk av händer (2001) og Burqua (2003) – og høsten 2008 utkommer hennes PhD-avhandling om lesbisk feminisme i Sverige på 1970 og 1980-tallet, som også inngår i prosjektet “Det transversala språket”. Vi med andre ord mer å glede oss til i tiden som kommer.

En liten kuriositet til sist: Bokomslaget til Jaget är människans mest framträdande sinnessjukdom er designet av Josafina Ott Kann med et maleri av Lars Lerin. Men bildet i bildet er derimot en re-presentasjon av Marcel Moores fotografi av sin partner-in-crime, den franske kunstneren Claude Cahun fra 1948. I likhet med Hallgren, var også Cahun interessert i å problematisere “jeg”-et . Et eksempel på dette kan man (le)se i en av Cahun og Moores fotomontasjer i boken Aveux non Avenus fra 1930 der følgende tekst omkranser en rekke forskjellige fotografiske selviscenesettelser av Cahun: “Underneath this mask another mask. I will never be finished lifting up all these faces. (Sous ce masque un autre masque. Je n’en finirai pas de soulever tous ces visage.)”

Boken kan kjøpes over hele Norden gjennom den idealistiske nettbokhandleren Audiatur.

Nå er Jenny Tunedals nye diktsamling Kapitel Ett utkommet!

I et intervju i Dagens Nyheter forteller Jenny at diktsamlingen tematiserer ensomhet og lengsel – gamle poetiske temaer, som det derfor er interessant å jobbe med på nytt. Hun påpeker at tvivlen over menneskenes muligheter for å forstå hverandre løper gjennom boken, som det også gjorde i hennes debutsamling Hejdade, hejdade sken (2003).

“Kanske kan vi leva bredvid varandra i en samhörighet som inte bygger på låtsad eller framtvingad gemenskap utan på ett erkännande av de missförstånd och den ödslighet som finns i alla relationer.”

I teksten “Queer & Form” i Trikster #1 beskriver Jenny sin nye diktsamling på følgende måte, som svar på Hanna Hallgrens spørsmål om hennes bøker er queer:

“Båda, framför allt den som kommer (Kapitel Ett), förhåller sig starkt till ett uppfuckande av den linjära berättelsen som den sanna berättelsen. Båda är försök att tänka kring och rubba maktordningar i språket, det vill säga i världen. En av dessa ordningar är heteronormativiteten.”

Man kan få tak i et eksemplar av Kapitel Ett uansett hvor man er i Norden gjennom den idealistiske nettbokhandelen Audiatur.

A new issue of SQS – Journal of Queer Studies in Finland is online.

Time, rainbow families and queer politics are some of the key subjects in this big issue, which includes an analysis on the meaning of temporality in Judith Butler’s work, discussions of Judith Halberstam and Lee Edelman’s understanding of queer future or rather, anti-futurity, among many other important things. The Swedish photographer Elisabeth Ohlson Wallin is in the gallery section this time.

Read on!