Mika Nielsen
QueersAgainstCrapitalism

Intersektionalitet är hett – på senare tid har fokus varit stort på hur olika maktordningar hänger samman. Sedan begreppet och ansatsen fick sin svenska lansering under 2000-talet, är det en självklar utgångspunkt på olika håll i akademisk forskning och sociala rörelsers arbete, åtminstone på en retorisk nivå. Vissa intersektioner är dock mer synliga än andra. Till de marginaliserade områdena hör den queera antikapitalismen, med andra ord förståelser av hur heteronormer och ekonomi hänger samman. I kulturdebatten kommer motståndet mot både queera analyser i allmänhet och den queera marxismen i synnerhet, ofta till uttryck genom en konstruerad uppdelning mellan marxism och queer. I den uppdelningen konnoteras marxism materialitet som behandlar de viktiga problemen, medan queer konnoteras identitet/kultur och sådant som rör mindre viktiga problem. I alla lägen har queera perspektiv, enligt den här typen av kritik, inget att säga om kapitalism.[1]

En sådan förvanskning av hur maktförhållanden hänger samman – eller i dessa fall inte anses hänga samman – får konsekvenser. Det påverkar vilka analyser som ligger till grund för den forskning som produceras, för vilka frågor sociala rörelser driver och hur de arbetar, samt på vilket sätt ekonomisk politik förstås och formuleras. Skulle den queera antikapitalistiska analysen vara mer närvarande och skulle kopplingar mellan sociala rörelser och forskningsfält med liknande utgångspunkter vara tätare, kunde den kritiska forskningen skärpas och sociala rörelser stärkas. Den queera antikapitalismen skulle lämna sin undanskymda tillvaro.

I den här artikeln ligger fokus vid exempel på hur intersektioner mellan (marxistisk) ekonomi och heteronormer problematiseras inom forskningen, där konsumtionsforskningen särskilt lyfts fram.

[1] Resonemanget utvecklas i J.

Forskning kring heteronormer och ekonomi

När de queera ansatserna finns inom ekonomiforskningen, marxistisk eller inte, har många uppehållit sig vid att motivera varför queera ansatser behövs. Den här typen av litteratur visar hur forskning som utgår från heteronormativa antaganden riskerar att ge mindre adekvata analyser. Därtill hur sådan forskning kan osynliggöra ekonomiska förhållanden när det gäller sociala grupper vars liv bryter mot heteronormativiteten i olika avseenden. Litteraturen behandlar också hur ekonomisk teori kan utvecklas på ett mer inkluderande och ickenormativt sätt.[2]

Ett exempel på detta är Julie Matthaei som har haft stor betydelse för den queera marxistiska ekonomiforskningens utveckling. Hennes analyser berör bland annat betydelsen av ekonomins strukturering för homosexuella mäns och kvinnors villkor och identitetsutveckling. Expansionen av arbeten som innehades främst av kvinnor liksom kvinnors ökade utbildning bidrog på olika sätt under 1800-talet. Kvinnors ekonomiska självständighet ökade och möjligheterna att leva utan män likaså. Utbildning och yrkesarbete gjorde därtill att vissa kvinnor framstod som mindre attraktiva som blivande fruar, ur heterosexuella mäns ögon.[3] Ett annat utforskat område handlar om heteronormativa föreställningars betydelse för förståelse av hushåll och familj. Flera forskare pekar på vikten av att ekonomisk teori tar hänsyn till att och hur olika familjestrukturer gynnas och missgynnas genom kulturella, politiska och rättsliga förhållanden. Något som ger kunskap om hur skillnaderna påverkar olika gruppers ekonomiska beteende och positioner.[4]

Sammanhängande med forskning som motiverar queera ansatser är den som problematiserar hur det sätts upp hinder av olika slag inom forskningen. Marieka Klawitter hänvisar till akademiska institutioners diskriminerande atmosfär gentemot sexuella minoriteter, frånvaro av intresse, kunskap och stöd för arbete inom området liksom brist på modeller och data.[5] Hon menar att diskriminering hindrar på olika sätt. Mest arbete när det gäller dessa frågor görs av sexuella minoriteter själva, vilket är relevant när det gäller diskriminering vid tillsättande av tjänster. Om institutioner vidare skapar miljöer som inte är främjande, minskar även forskningen inom fältet, oavsett vem forskaren är. En sådan miljö gör det även mindre sannolikt att en forskare som är i garderoben ägnar sig åt området.[6]

[2] Se t ex M.V.

The material queer

 

Sexualitet, liberalism och kapitalism

Ett annat sätt att närma sig den queera ekonomiforskningens utveckling under de senaste decennierna är via antologier inom området. I The Material Queer: A LesBiGay Cultural Studies Reader som kom 1996, ville Donald Morton bidra till en annan diskussion kring och förståelse av queera frågeställningar. Han var kritisk till de liberala och idealistiska utgångspunkter som han menade hade dominerat under de senaste decennierna inom akademin. Ett stort problem med liberalism, menar han, är att den enbart möjliggör en relativ frihet för vissa grupper i en exploaterande värld, där dessa grupper över huvud taget inte behöver ställa sig frågan om hur deras strävan efter frihet sammanhänger med frågor kring klass och kapitalistiska förhållanden.[7] Morton vill flytta fokus från att samtida sociala orättvisor förstås som ett resultat av moraliska misslyckanden, attityder och fördomar. Till att istället ses som effekten av att behovsfrågor kommer i skymundan för en fixering vid frågor som handlar om begär.[8]

När Amy Gluckman och Betsy Reed året därpå, 1997, kommer med antologin Homo Economics: Capitalism, Community, and Lesbian and Gay Life, inleder de med att problematisera relationen mellan sexualitet och kapitalism. Generaliseringen och homogeniseringen av homosexuella som en rik konsumentgrupp passar väl in i kapitalismens behov av värdemaximering, poängterar redaktörerna. Detta har även inneburit att de som inte passar in i bilden osynliggörs. De som inte är övre medelklass (oftast) vita (oftast) män alieneras och förhållanden som påverkar dessa grupper osynliggörs. Redaktörerna ser en komplex relation mellan sexualitet och kapitalism och påminner om att kapitalism historiskt faktiskt också har inneburit möjligheter för samkönade hushåll. Detta samtidigt som grupperna utsatts för stigmatisering av ett heteronormativt samhälle. Gluckman och Reed menar att assimilation in i ett förtryckande system över huvud taget inte kan vara frigörande.[9]

Under 2008 kom Queer Economics. A Reader. Då har så mycket producerats inom forskningen att redaktörerna Joyce Jacobsen och Adam Zeller ser ett behov av att skissera forskningsfältets olika subfält där de definierar nio olika områden.[10] De ger även (motvilligt) en beskrivning av hur queer ekonomi kan förstås; ”The examination of and response to the effects of heteronormativity both on economic outcomes and on economics as a discipline”.[11] Fältet särskiljs från ”Economics of sexual orientation” där det förra innebär en mer aktiv kritik gentemot det ekonomiska forskningsfältet än det senare.[12]

[7]  D. Morton, The

 

HomoEconomics

 

[9] A. Gluckman, & B.

Queer Economics

 

Viktigt att kommentera är den kanonisering som sker inom forskningsfältet/n. Samtidigt som vissa marginaliserade intersektioner synliggörs och beforskas, osynliggörs andra. Framför allt är det heteronormers utgångspunkt i det olikkönade begäret som problematiseras, på bekostnad av exempelvis frågor kring könsidentitet/uttryck och monogami. Även vithet och funktionsförmåga kommer ofta i skymundan. En intressant jämförelse kan göras med två andra antologier inom queerfältet som är samtida med The Material Queer och Homo Economics, nämligen A Queer World: The Center for Lesbian and Gay Studies Reader (1997) och Queer Studies: A Lesbian, Gay, Bisexual, and Transgender Anthology (1996).[13] Dessa textsamlingar som dock inte har ekonomi som huvudfokus, problematiserar fler dimensioner av heteronormers reglering av kön och sexualitet och gör det dessutom med en större närvaro av antirasistiska perspektiv. Dessutom innehåller båda böckerna även texter som belyser ekonomiska frågor. Den förra av dem har en hel sektion på området.

[13] B. Beemyn & M.

Mika Nielsen: Ett kapitalt misstag. Behovet av en queer antikapitalism. Trikster #4, 2010.

QUEERS AGAINST CRAPITALISM. Demonstration arrangerad av Copenhagen Queer Festival i juli 2009 i Köpenhamn.

mika nielsen